Dagarna flyter på

Och jag får ingenting gjort. Jag har hamnat i en göra-allt-sen-period som sedan blir en jag-orkar-inte-just-nu-stund. Jätte frustrerande. Jag har egentligen inte en massa måsten men jag har en mängd saker jag borde göra. Som att packa ner alla kläder som vi inte använder, tömma hatthyllan samt slänga ut grejer som vi inte ska ha med oss. Men gör jag det? Nope!

Jag har börjat använda min laptop igen och nu har vi ju tv:n i sovrummet så jag ligger i sängen och bara softar. Det är riktigt svårt att få tummen ur och göra saker när jag ligger så skönt och har de personer som jag vill prata med via datorn. Men imorgon har jag bestämt att jag måste göra något. Så imorgon ska jag faktiskt ta mig ur sängen och packa kläder. För det är inget som är jobbigt. Det är inget som behöver lindas in och packas ner försiktigt. Det mesta åker ner i sopsäckar... haha! Det är min mammas tips så varför inte. Jag har ochså ett par resväskor och där i ska vinterjackor ner. Det kommer bli tomt i garderoben men so be it. Det får vara så tills vi kan packa upp allt igen. Det är ju inte direkt som att det kommer bli minusgrader nu under juli och augusti.

Annars lallar dagarna på som vanligt. Hjärtat mitt kämpar vidare på jobbet. Nu är det bara 12 eller 13 arbetsdagar kvar. Tänk! Inte denna helg och inte nästa men helgen där på så flyttar vi. Det är helt galet, men ack så jag längtar. Fast samtidigt inte. Visst låter det knasigt? Men det är en bitterljuv känsla så att säga. Jag är uberglad att vi ska komma till Falun och att ett nytt kapitel ska påbörjas i vårat liv. Jag är jätte glad att min kära make har fått ett nytt jobb och att vi kommer att komma närmare hans familj. Vi har ju trotts allt varit närmare min familj (inte så konstigt) och vi har heller inte haft råd att åka hem till hans vidare ofta. Det är ju en hel aparat att boka och lyckas få allt att klaffa. Jag är ochså glad över att vi kommer till en lugnare stad och att vi har fått en lägenhet som vi verkligen vill ha.

Men samtidigt känns det såklart jobbigt för mig att lämna Göteborg, men bara lite. Det är jobbigt att säga hejdå till mina vänner som jag har. Men det jobbigaste är självklart att flytta ifrån min mamma. Vi kommer inte kunna ses så där spontant som vi brukar göra. Inte för att vi gör det vidare ofta nu heller eftersom hon har en valp där hemma. Men ni fattar vad jag menar. Det kommer självklart att bli svårare att ses men vi har ju internet och telefoner. Sedan har mamma precis lärt sig att använda skype så saken är egentligen biff.

Hmm, nu när jag skriver ner allt och känner efter riktigt ordentligt så är det inte så jobbigt ändå. Vad dillar jag om, vi kommer ju prata ofta, jag kommer hälsa på så ofta jag kan. Och mina vänner? Tappar jag kontakten med vissa av dom så betyder ju det bara en sak. De var inga bra vänner från början. Men jag vet att de jag har kommer jag ha fin kontakt med och prata med. Nej nu ska jag sluta skriva. Detta inlägg blev sju mil långt. Vilket är rätt så ovanligt. Jag bloggar ju inte på det här sättet längre för just nu har jag inte vidare mycket att skriva om eller orken. Jag måste fokusera på flytten, haha. Eller jag måste börja fokusera och få tummen ur, punkt slut!

Nu är det sängen som gäller.. Godnatt!! :D

Kommentera gärna här! (men undvik snälla reklam, tävlingar och kolla in min blogg kommentarer. De godkänns ej!) Tack och hej!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0